Vända på dygn.
Sitter för tillfället ensam i vårt vardagsrum och försöker hålla mig vaken, en stund till i alla fall. Tanken va ju att jag skulle vända på dygnet så mycket som möjligt så att när jag snart kommer hem till Sverige kan få slippa lite av jetlagen i alla fall. Anledningen till att jag sitter i vardagsrummet är för att Carolines kompisar åker hem imorgon så jag har ännu inget eget rum att befinna mig i på kvällarna och alla har redan gått och lagt sig så jag får helt enkelt sitta här själv en liten stund till. Men det ska nog gå bra ändå tror jag.
Vad har då hänt sedan sist? Jag har umgåtts en bra del med min mor, vi har varit på spa

Vilket va helt otroligt. Ni vet sådana dära span som man ser på om man tittar på Real Housewifes of... jupp, sådant spa fick vi gå på.
Tack vare några som kallas SEA (ni som läser mammas blogg vet väl redan vad det är) men det är helt enkelt en grupp för expats som finns lite överallt i världen. I alla fall så hade de fixat så att vi fick rabatt på ett spa här i Shanghai. Egentligen skulle mamma gått med Julias mamma, Pernilla, som tyvärr blev sjuk, eller tyvärr för hennes del, jag ska ju tacka henne! För detta va bland det bästa jag har gjort i hela mitt liiv. Hemskt ledsen om jag skryter nu men så va det. Det hela började med en hel-bodyskrubb så att man blev len som en bebisrumpa. Sedan fick vi lite nackmassage och till slut en ansiktsbehandling. Behöver inte gå in på detalj kanske...
Efter våran massage skulle det bli lite té med något litet att äta. De som kommit på denna SEA-grej var bara ett gäng med Amerikanska kvinnor. Vilket man kan tycka inte låter alls särsklit jobbigt, jag menar amerikanare är ju alltid lätta att prata med, i alla fall in my experience. Så vi satte oss ner med en kopp té och lite frukt redo för lite kallprat vilket i och för sig aldrig är särskilt roligt men så värst svårt är det inte. De tittade inte ens på oss, när vi satte oss ner fick vi inte ens ett litet leende eller en blick. De satt där och pratade om sina icke-problem och låtsades som om vi inte fanns. Det va det mest obekväma ögonblicket i hela mitt liv. Jag blev så otroligt arg så jag såg rött. Jag skulle velat sagt något som fick dem att tappa näsan som bara den, men kom inte på något och jag har inte ens kommit på något riktigt bra såhär i efterkloks-hand. Jävla skit kvinnor...
Kvällen innan detta firades på Bar Rouge tillsammans med Carolines kompisar och Julina, vilket blev hennes sista utgång här i Shanghai, vilket också är otroligt tråkigt. Jag hade själv aldrig varit på bar rouge innan, det enda jag visste va att det låg nere vid the bund och skulle tydligen vara lite av en "it"-ställe här i Shanghai, jag menar Justin Bieber va ju för tusan där när han hälsade på dem här. Så jag väntade mig något i hästlängder, dock blev jag besviken. Stället va för det första pyttelitet, dock såklart större på sommaren eftersom halva stället var på utsidan. De enda som faktiskt befann sig där, va turister som va här på semester eller gamla gubbar som va där för att titta på de unga turist flickorna som kommit dit på ladies-nighten. Usch för dessa gamla män alltså! Grymt äckliga!
Vi lyckades i alla fall haffa ett bord, vilket jag tror i vanliga fall är ganska så svårt, HEJA OSS! Så där befann vi oss till ungefär 1 tiden innan det va dags för oss att dra vidare. Jag dock, som lyckats dra på mig en hejdundrandes förkylning valde att gå hem vid den här tiden, jag har fortfarande lite små sviter i rösten ifrån denna kväll nämligen.


Hoppas att det är ok att jag lägger ut bilder på er! Caroline, du får fråga dem.

Här är de allihop samlade och ni får även en liten inblick i hur det ser ut där, det är något större än så, men inte alls särskilt mycket.


En suddig bild på mig och Julina som såklart måste finnas med innan hon drar hem. Det är ju viktigt såklart!
Ja, det är väl vad som hänta här i veckan. Mycket mer har jag inte gjort. Tagit det väldigt lugnt, ätit lunch ute med tjejerna har jag gjort men har inte följt med på alla deras eskapader så det får ni nog läsa lite mer om på Carolines blogg sedan när det väl kommer upp. Resten händer det inte så mycket heller. Jag ska köpa det sista inför Sverige resan för den 8 februari åker jag och tiden går fort, så snart är jag hemma och får umgås med mina nära och kära lite. Tills nästa gång får ni ha det så bra!
Puss och gos!
Postat av: Margareta Kagebo Dahlgren
Ni roar er kungligt ser jag, så härligt!