Ja, jag har då tänkt försöka mig på detta igen. Dock så tänker jag denna gången inte skriva för eran skulle utan bara för min. Så om ni vill titta in och läsa, kul!, men det är inte för er jag skriver. Jag tänkte att denna gången ska jag ta det mer som en dagbok. Alltså, inte bara skriva vad jag gör under dagarna för om jag ska vara helt ärlig så händer det ju inte jättemycket nya saker där borta varje dag, som jag kanske trodde först när jag åkte dit. Jag ska alltså mest ta upp mina tankar och känslor som jag sedan kan titta tillbaka på och på så vis minnas min tid i Kina. Så så blir det nu!

 

Då var man snart på väg tillbaka då. Jag måste säga att jag verkligen både ser fram emot det men jag är också nästan livrädd för att åka tillbaka. Tiden här hemma har varit ganska så energi krävande, mycket mer så än vad jag trodde när jag åkte. Inte alls på ett negativt sätt, mest bara på ett sätt som att jag under hela sommaren i princip inte haft en dag där jag bara har legat inne och inte gjort någonting alls. Sådana dagar som jag hade ganska mycket av i Kina. Om jag inte har jobbat så har jag varit på väg någonstan, träffat någon eller hittat på något med någon annan. Jag har inte varit "ledig" alls. Det måste jag säga att jag faktiskt ser fram emot att få vara när jag kommer tillbaka. Sedan har jag ju även nu på ett sätt mitt liv där i Kina nu. Jag har mina saker och mitt hem där. Det känns alltså som om jag har varit lite på semester (även om jag har jobbat en hel del) eftersom jag inte varit hemma på 2 månader. Det ska bli väldigt skönt att få landa lite. Men ännu är det ganska så långt borta. 1 vecka har jag kvar här i Sverige för tillfället och jag har en del grejer uppbokade nu de sista dagarna här. Jag har jobbat min sista dag så det är över, nyckeln är lämnad och jag har sagt mina hej dån, dock fick jag ett litet kyligt hej då ifrån Elsa vilket va lite tråkigt, men förhoppningsvis var det bara för att hon var ledsen för att jag åker, i alla fall så intalar jag mig det.

 

Som sagt är jag också lite rädd för att åka tillbaka, jag har ju inte min "safety blanket" i form av min syster med mig längre. Sedan har jag inte heller pratat med ja, i stort sett någon alls som kommer tillbaka till Shanghai under sommaren, så troligtvis kommer jag inte att ha någon alls att umgås med när jag åker tillbaka. Jag har pratat lite med Lysia, min italienska vän, och sedan har jag även bestämt träff, eller i alla fall nästan, med en kinesisk tjej som jag träffade en gång när jag var ute med Sandra. Men annars så har jag inte hört något. Jag har fått en like på en bild på facebook ifrån min Schweiziske kamrat Uriah en gång men annars så har vi inte hörts heller vilket vi sa att vi skulle göra. Vilket såklart va lite tråkigt med tanke på att vi ändå umgicks en del där i slutet. Så, kompisar är ju alltid något som är kul och ha och som jag är lite rädd för att jag inte kommer att få där.

Sedan är det ju säkert bara sådan vanlig osäkerhet som man kan ha, jag menar vi fick ju ändå folk att umgås med hela året och det kommer alltid finnas folk, det är ju ändå en stad på över 22 miljoner människor. Men nervositeten är där ändå. Särskilt med tanke på att jag förra året när vi åkte det fick mina förhoppningar crusched lite där i början när vi inte hade någon alls att träffa.

 

Annars ska det bara blir skönt att komma tillbaka, jag måste även komma dit för att börja träna igen. När man har kommit hem nu så först och främst så har man ju binge-ätit ALLT som man saknat i Shanghai, så MYCKET godis har försvunnit ner i magen. Sedan har det ju blivit en heel del fikastunder också. OJ(!), vilket fika samhälle vi har här i Sverige. Så magen känns verkligen som en uppblåst ballong och jag tror verkligen att jag har gått upp i vikt en HEL del. Vilket jag kan tycker är lite okej, nu bara över denna sommaren när jag har varit hemma, eller? Men nu ska det blir rätsida på den saken och jag ska åka tillbaka och gå ner till gymet det första jag gör. Okej, kanske inte riktigt men jag ska ta mig ner dit ganska fort i alla fall. Jag har börjat lite sakteliga med Yoga, vilket är KALASKUL må jag säga. Riktigt härligt träningssätt och något som jag även kommer att fortsätta med där nere.

Jag har tänkt mig att följa lite av ett träningsschema. Är inte helt klar med det ännu, men jag har planerat in ungefär hur en träningsvecka ska se ut. Sedan kommer jag ju även att gå en hel del mer där, åkt bil har man ju trots allt gjort till stor del här nu i Sverige. Godiset och bullarna kommer ju inte heller finnas lika lätt tillgängligt plus att jag inte kommer att ha råd me't så... Det ska nog gå bra att komma ner till hur jag såg ut innan. (Vill bara poängtera att det inte är så att jag har gått upp 20 kilo utan på sin höjd typ 5!).

 

Vad mycket positivt jag hade att säga. Men det är tyvärr lite så... Det är när jag mår som sämst som jag vill och får lust att skriva av mig, för det är då det känns skönt, jag lovar dock att det inte bara kommer att bli en massa tråkiga inlägg där jag klagar. Fast återigen så är det för mig själv som jag skriver, så jag kommer att skriva vad jag känner för och hur jag vill. Men det skulle såklart bli tråkigt även för mig att bara läsa om tråkiga och deppiga saker, så även om det händer något roligt någon dag så ska jag se till att skriva ner det. Jag kommer även bara att skriva när jag känner för det. Jag har ingen lust att ha bloggen hängande över mig som ett stort ångestmoln. Jag kommer ta det som det kommer helt enkelt.

 

Nu ska jag youtuba lite innan jag går och lägger mig. Får väl göra det så mycket som möjligt nu innan jag åker tillbaka med tanke på att det inte lär gå lika fort och bra där nere.

 

Sådärja!