Jag tror att det här är det tröttaste och det sämsta jag har mått i hela mitt liv. Har knappt ätit något alls idag ännu på grund av illamående. Jag hör ingenting för det är lock för mina öron. Förkylning åter på g! Och så är jag trött! TRÖTT!!! Gårdagen började med att jag kände mig jätteförkyld. Jag va helt utslagen efter att inte sovit så bra under natten och mina bihålor va proppfulla med slem (lite mer info en nödvändigt kanske). Jag hade även ett tryck för brösten ni vet som man kan ha ibland när man känner sig lite förkyld, en början till hosta liksom. Caroline kom på idén med att det kan hjälpa att ta astma medicin när man känner så. Jag som aldrig provat detta innan tänkte att det kan väl inte skada. Inget jag skulle gjort. Jag tog första inandningen med detta pulver (detta var ett sådan medicin som skulle vara kortvarig, alltså sådant man skulle ta vid akut behov för att sedan gå över) och det fastnade lite i halsen. INTE GOTT. Nästa inandning gick mycket bättre. Genast började hjärtat klampa på som bara den. Oj vad jag fick hjärtklappning. Jag har aldrig haft det innan, jag vet att vissa kan få det av till exempel kaffe och att de säger att det är obehagligt. Det är det! Men Caroline och mamma sa att det snart skulle gå över, så jag la mig ner på sängen och väntade en stund. Jag skakade som ett löv också, vi va ju tvungna att packa för vi skulle ju åka redan klockan 12 ifrån hotellet, så jag gick omkring där inne eller snarare studsade runt och vek mina kläder. Efter en timma av detta började jag bli lite orolig, men farligt försäkrade mina föräldrar mig att det inte va. 1 timma blev 3 detta ville ju bara inte försvinna. Allt som allt, hade jag hjärklappning i cirka 8 timmar och var darrig i 12 ungefär. Bättre start på en resa kan man ju ha i alla fall.

På planet sov jag kanske 5 min, max! Detta var för att när man skulle sova, på planet då, så kände jag mig klarvaken och satte på en film. Sex and the city filmen som är ALLDELES för lång för att vara en sådan film, så i mitten där någonstans blev jag skittrött men eftersom jag ville se hela filmen höll jag mig vaken. När filmen sedan var slut så blev jag ju såklart pigg igen. Satte på några The Big Bang Theory avsnitt så jag kanske kunde bli lite trött igen. Vilket jag blev, lagom tid tills det skulle serveras frukost som jag inte va det minsta sugen på. När den sedan tagits bort och jag kunde lägga mig ner så va vi snart på väg ner. Väcktes efter en 5 min powernap av att kaptenen ropar ut i högtalarna att nu är det 30 min till landning så räta upp stolarna, stäng av all elektronik, jag ni vet proceduren... Jag har dygnat innan, gud vet hur många gången Jenny hållt mig uppe på nätterna bara för att det SKA göras. Men såhär dåligt dagen efter har jag aldrig mått.

Allt gick ganska fort på flygplatsen som tur va, stog i kön till immigration i typ 30 min men annars gick allt smidigt. Våra väskor kom väldigt snabbt så vi slapp vänta på dem och vi gick till bilen. Där somnade jag äntligen! Men resan tog alldeles för långt tid. Alla kineser var ute och körde samtidigt som vi. Resan som egetligen tar cirka 40 min, tog 1,5 timma istället. Vi som var helt slut ville bara hem, men icke... Man kan inte alltid få det som man vill.

Till slut fick vi dock lägga oss i våra sängar och milde himmel vad skönt det va! Just då kändes det som om det var det bästa med hela resan, jag har nu senare insett att det inte va det dock. Nä, det absolut bästa med resan va helt klart att få dyka och se sköldpaddor, hajar och nemofiskar. Helt otroligt skönt, jag är så himla glad för mitt dykcert just nu. Om ni aldrig dykt, gör det!

Meningen med detta inlägget va ju att äntligen lägga upp bilderna som jag lovat, så jag får väl göra det nu också då!