På grund av sjukdom, alltså lite temp och snuva så det står härliga till, har jag tvingats sitta inne idag och om det är något jag kan säga mina kära vänner så är det att det tar inte lång tid innan det börjar bli redigt tråkigt. Hemma i Sverige hade jag aldrig riktigt det problemet eftersom om jag inte var hemma och va sjuk så gick jag antingen i skolan eller jobbade i vanliga fall så då kom sjukdagarna nästan som en liten present till mig själv, "YES JAG FÅR VARA HEMMA" liksom. Så är det inte här. På de friska dagarna här har jag ju det så himla bra. Jag kan gå och äta lunch ute med kompisar, åka och shoppa eller bara ta en promenad i det underbara vädret som vi faktiskt haft nu i några dagar. När då dessa dagar kommer då man måste sitte inne och vila blir man inte bara lite utan OTROLIGT rastlös.

Vad har jag gjort? Jag har lyssnat och sjöngt med oerhört falskt till musik, ätit lunch för mig själv för att mamma lämnade mig här hemma för att umgås med sin kompis, läst en fantastiskt dålig bok och tittat lite på youtube. Ja ni hör ju, jag har det så jobbigt här (kanske inte)! Kanske är det som min mamma alltid har sagt, man måste ha tråkigt ibland för att uppskatta det roliga, jaja, någon gång kanske jag kommer att förstå det, kanske när jag har egna barn.

För att göra det lite bättre tänkte jag då att jag kunde skriva ett inlägg här på min kära blogg, men just när jag skulle sätta mig ner och börja märkte jag hur absolut inget jag hade att skriva om. Carolines kompisar är här för tillfället som ni vet och i och med det så händer det inte mycket i mitt liv just nu. Inte visste jag att min fina stora syster blivit en såpass stor del i mitt liv, vi gör ju för tusan allt ihop, och kul är det också hör och häpna (Ja jag kan faktiskt ge dig komplimanger ibland Caroline). Visst har jag fått hänga med dem om jag velat, men de gör ju i stort sett bara allt det där turistiga som jag redan har avklarat och som för all del är coolt, men inte riktigt lika roligt om det kostar pengar så, ja, jag blir liksom lite över. Dock så har jag umgåtts lite med Lysia vår italienska kompis och jag fick även gått ut med Julia en sista gång innan hon åkte hem, som förövrigt är jättetråkigt! Henne kommer jag allt att sakna en bra del och snart åker ju även Julina hem och då har vi i stort sett inga svenskar kvar att umgås med förutom Jennifer då, men henne ser vi tyvärr så sällan. 

Hjälp, nu vet jag inte ens vad jag pratar om längre. Hela inlägget blev väldigt osammanhängande, vilket jag ber så hemskt mycket om ursäkt för. Men jag fick i alla fall killed some time (jag vet att jag skrev att jag inte skulle använda engelska lika mycket, men har vi något som liknar det uttrycket på svenska?), en hel halvtimma för att vara exakt.

Nu ska jag inte ta upp mer av er tid. Hoppas ni har det bra där hemma, vi hörs. Puss.